Så är den 1:a april äntligen här, och det vi har gett små hintar om borde vara ganska uppenbart redan. Tjuvlyssnat.se har fått en uppfräschning, både invändigt och utvändigt. Det har hänt mycket de senaste veckorna. Bland annat har redaktionen stuvats om litegrann. Damon lämnar Tjuvlyssnat, samtidigt som Jennie blir kvar och får förstärkning av två gamla Tjuvlyssnatprofiler som har varit med sedan 2006 respektive 2007: Webbdesign-Andreas och kommentatorsfenomenet jurg. Läs mer om redaktionen på sidan Om Tjuvlyssnat.

Dessutom förstärks sajten med ett antal flitigt efterfrågade funktioner, en ny maskot och en mer aktiv Facebook-sida. Med mer på väg inom kort, så som röstningssystem och topplistor. Bilderna från Tjuvtittat.se har flyttat in här på Tjuvlyssnat, så de två sajterna kommer framöver att vara en och samma. Men det går naturligtvis att läsa dem var för sig ändå för den som föredrar det.

Mer om allt detta senare. För stunden nöjer vi oss med att säga hej och välkommen till Tjuvlyssnat.se – samma gamla Tjuvlyssnat men i nya kläder!

För första gången i världshistorien har en tjuvlyssning skickats in av två personer oberoende av varandra. Den första inkom i måndags och den andra igår. Vi visste att många unga tjejer diggade sajten, så kanske var det inte så oväntat att det var i den här miljön detta skulle ske. Det visar också på hur olika vi kan uppfatta och komma ihåg samma situation. Vilken av versionerna föredrar ni?

Biograf i Göteborg

Några tjejer ~16 kollar på Sex and the city. Det är under det lyckligaste/sorgligaste delen av filmen.
Tjej 1 (storgråtandes till sin kompis): Varför kommer det där aldrig att hända mig? Varför händer sånt bara på film?!
Hela biografen skrattar.

Cred: X

Bergakungen salong 1, Göteborg

Filmen är Sex and the city, och vi är mitt inne i det mest romantiska i hela filmen. Salongen är nästan helt knäpptyst, man hör någon snyfta. Fem tjejer ~16 har tidigare under filmen skrattat väldigt högljutt.
Tjej 1 (till tjej 2 halvskrikandes med gråtsprucken röst): Det där kommer aldrig hända mig!
Tjej 3, 4 och 5 viker sig dubbla av skratt och ingen i salongen lyckas hålla sig för skratt och det romantiska ögonblicket i filmen försvinner då de kommande fyra minuterna spenderas med att tjejerna inte kan sluta skratta.
När filmen är slut och ljuset tänds, vänds all blickar åt det håll tjejerna satt och tjej 3, 4 och 5 fnissar fortfarande.

Cred: Filmsugen

Jag har varit fascinerad av apor i allmänhet och schimpanser i synnerhet så länge jag kan minnas. När jag var fem brukade jag kasta avundsjuka blickar ut mot grannens gård där hans apa svingade sig runt och lovade mig själv att jag en gång skulle ha en egen apa. När jag nu inser att det kan bli riktigt svårt – för att inte tala om rätt taskigt – boendes i en lägenhet i stan, nöjer jag mig med att kolla på apvideor.

Super chill monkey skulle antagligen kunna göra allt jag gör här i livet, kanske t.o.m. med ett bätrre resultat?

Som några av er kanske känner till har jag försökt att få ut cookies (inte chocolate-chip) från några riksdagsledamöter, för ett projekt som en bekant har startat. Först vägrade chefen på avdelningen att lämna ut filerna, med hänvisning till att cookies inte var offentliga handlingar. Sen när jag smackat upp två regeringsrättsdomar i hennes face, kom hon på att det riksdagsledamöter inte står under en myndighet, så jag kunde ändå inte få ut filerna.

Då kom det fram att vissa ledamöter sitter som ordförande i utskotten och att deras filer går att få ut, om de fanns på datorer i deras rum. Dagen efter, idag, hör hon av sig och säger att cookiesen sparas på personliga konton och att det inte går att särskilja dem.

Jag försöker argumentera att cookiesen ändå kanske finns på vissa datorer om de kollar. Då säger hon att cookiesen inte finns! Hon vet inte riktigt vad en cookie är för något, och menar att de inte sparas! Tålamodet börjar tryta hos mig. Jag ber att få tala med någon på IT-avdelningen, men hon vägrar och säger att beslutet redan är fattat. -Hur ska jag kunna överklaga beslutet om jag inte får prata med någon datakunnig? försöker jag. Hon säger att jag kan prata med förvaltningsjuristen, och jag förstår direkt att det här kommer bli en lååång process, jurister kan knappt skillnaden mellan data och datorer.

-Kan du mejla mig allt du har sagt på telefon, så att jag har det skriftligt? avslutar jag trött. Hon säger att jag kan få ett brev om beslutet. Men kan jag få ett kort mejl också? Hon är helt tyst. -Hur menar du? frågar hon. Du tar och svarar på mitt mejl som jag skickade dig. Du vet vad ett mejl är va? Hon skrattar. -Ja, det vet jag.

Även om hennes skratt mer är åt det blåsta slaget, känns det som ett hån. Jag planerar att bygga BOMBER och tillsammans med KINESISKA SPIONER attackera riksdagshuset. Det stället kan inte vara på riktigt ändå….

Med tillstånd från Jennie och på begäran av läsare återpubliceras nu den ökända Hagamannen-lyssningen.

Oxelösund, Södermanland

Två barn ~8 leker.
Barn 1: HA! HA! Duu kan inte taaa mig!
Barn 2: Jo! För jag är Hagamannen!

Det kanske verkar lugnt nu, men vid den här tiden var det jäkligt känsligt. Vi fick arga mejl, och jag tycker att Jennie gjorde helt rätt som drog bort den. Alla i redaktionen gör sina egna val. Hennes rubrik var härligt rå också, men den spar vi till en annan gång.

Istället har vi en liten rubriktävling här bland kommentarerna. Vinnaren får en heldag i cellen med Anders Eklund!