Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för en människa

Falun centrum

Tjej ~20: Kan du typ prata med dig själv i huvudet?
Kille ~20: Ja, det är väl inte svårt!?
Tjejen: Men alltså ha munnen stängd och prata med dig själv, fast tyst.
Killen: Ja!
Tjejen: Så du kan säga typ ”bajs” eller nåt? I huvudet.
Killen: Öh, ja. Tänka kallas det!
Tjejen: Är det tänka? Jag trodde det var typ när man funderade på saker. Inte när man sa nåt till sig själv… i huvudet… tyst.

Cred: Anna

0 reaktioner på ”Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för en människa

  1. Fundersam skriver:

    Jag funderar nog mest i ordbilder, dvs skrift. Mer sällsynt med ljudbilder, att jag ”hör” vad jag tänker. Ska jag fundera ut ett sätt att tillverka något på kan jag se det framför mig.

    Undrar om det är fler än jag som har en halvt tvångsmässig vana att ofta upprepa tyst vad man sagt högt? Dvs att man säger ”Hej, vilken snygg jacka du har!” och sedan går igenom meningen i tanken eller t.o.m. formar den tyst i munnen en gång till?

  2. Pidde skriver:

    Mac: Har också hört det. Utan språk har man inget minne. Man kan ju själv försöka minnas gårdagen utan att använda ett enda ord.

  3. f skriver:

    #52 Pidde: Men sen har vi många människor som tänker mer i bilder, och då inte ordbilder. Det ska tydligen vara vanligare bland kreativa männsikor att tänka på detta sätt.

  4. Juliana skriver:

    Godmorgon?

  5. Marcus skriver:

    #53 f: Det låter logiskt, men jag hoppas alla, eller de flesta åtminstone, åtminstone kan tänka i bilder? Annars borde läsning av böcker (skönlitteratur främst) vara ganska värdelöst…att bara förstå innebörden av det man läser utan att kunna måla upp en bild måste vara tråkigt.

    Jag kan tänka i ord, ord och bilder samt bara bilder.
    Jag håller också med om att man kan tänka högt genom att ”prata” i hjärnan, och det är inte detsamma som att fundera. Till exempel kan jag när jag läser skönlitteratur, tycka att det känns ”tyst” om personerna i boken aldrig säger något. Jag läser inte högt eller formulerar orden med munnen så det beror inte på något sådant.

  6. ehm skriver:

    #45 Synestesi?

  7. Neverangel skriver:

    Min uppfattning är att när man inte är medveten om själva orden man tänker (alltså inga inre monologer) så tänks det med minnen (bilder, lukter, ljud) och känslor tillsammans.
    Orden behövs inte annat än för just inre monologer.

  8. skrållan skriver:

    tycker synd om den tösen alltså^^

  9. paulina skriver:

    Vad mycket roliga tjuvlyssningar det skulle bli om man inte kunde det.. Åh, om ändå!

  10. NiWe skriver:

    Själv tänker jag i ord – vanligen som en monolog, men minns gårdagen som en (oordnad!) svit av bilder. Vilket brukar betyda att jag ofta har en smula svårt för frågan ”Vad gjorde du igår?” när de bilderna ska försöka översättas i ord….

  11. Alliss skriver:

    detta kan låta en aning märkligt, men jag kan förstå tjejen till viss del..jag menar, vissa ord uttalas ”högt” i huvudet, som att de skall sägas, och det övriga är tänket, eller funderigarna men dessa behöver nödvändigtsvis uttryckas som distinkta klara ord, utan mest ”flyter omkring” i huvudet

  12. Julie N skriver:

    Jag tänker ofta i filmsnuttar, och jag kan inte vara med på såna associationslekar där någon säger ett ord och så ska man svara med det ordet som man kommer att tänka på. Jag får inte upp något ord, bara filmsnuttar. Såg ”sommar” och det kommer en hel kortfim. Så visst kan man tänka utan ord. Det tror jag min katt gör också. Och ja, jag har ett kreativt yrke, eller två!

  13. Julie N skriver:

    ska det vara.

  14. Nadiel skriver:

    Underbar :-)

  15. barasara skriver:

    För mig är det hon beskriver så som det blir när man tänker ”medvetet” när man bara låter tankarna vandra och virvla av sig själva så ser jag varken bilder eller ord, allt bara finns där ändå.

  16. johanna skriver:

    snacka om blåst tjej!

  17. Romby skriver:

    ”Mary skriver:

    Tycker det här är otroligt intressant. Min första tanke är: Hur gör hon när hon ”funderar på saker”? Jag måste använda ord i huvudet när jag gör det, men finns det människor som tänker ”ordlöst” så att säga?”

    Du skulle inte kunna prata med folk om du enbart tänkte i ord. Tänkandet kommer även mer omedvetet, och du kan föra långa debatter med människor utan att först tänka ordagrannt vad du ska säga… Du får ändå en idé om vad du vill ha sagt och orden tänks i princip samtidigt som du yttrar dem. Men nog visste du före vad du skulle säga för det.

  18. Romby skriver:

    ”Pidde skriver:

    Mac: Har också hört det. Utan språk har man inget minne. Man kan ju själv försöka minnas gårdagen utan att använda ett enda ord.”

    Man får ju gärna definiera ”tänka” och det skulle jag inte påstå att är exakt samma sak som att minnas på ett rationellt mänskligt plan. Hundar känner ju igen människor. Allt minne formuleras alltså inte i ord, men det ger minnet en extra dimension. Hundar och människor tänker inte likadant, men båda tänker. Om man lär sig något så tänker man skulle jag säga. Hur hundar tänker och hur det känns för dem vet ingen, men vi vet att de inte tänker i ord iaf.

  19. Kalle skriver:

    Det är väl snarare så att sågott som alla som kommenterat den här tjuvlyssningen är lite tröga och tjejen den enda som fattat någonting?

    Jag citerar: ”prata med dig själv i huvudet”. Det är att hålla en inre monolog, och är inte nödvändigtvis samma sak som att ”tänka”. På samma sätt som det är möjligt att ”tala utan att tänka efter först” så torde det ju vara fullt möjligt att hålla en inre monolog utan att ”tänka”. Det är självklart så att det fortfarande är att tänka i viss mån, men särskilt självklar är ju inte gränsdragningen.

    Med tanke på att allt man tänker inte nödvändigtvis kan beskrivas som en ”tanke” o.s.v så blir det än svårare.

    Hon var inte blåst, men många av er är det.

  20. Cole Kreviazuk skriver:

    jag dör jag dör jag dör jag dör jag döööööööör

    ”Jag har vuxit upp här och vill inte leva mitt liv här såklart men mina barn ska nog få växa upp här också” ain’t gonna happen in this case!

  21. Cole Kreviazuk skriver:

    Kalle: hon är jätte, jätte, jätteblåst.

  22. Anki skriver:

    Först tyckte jag det lät rätt dumt (ungefär som något jag skulle kunna tänkas säga), men efter lite tänbkande kom jag fram till att det nog inte var så korkat ändå. Som många har påpekat så kan man ju tänka på olika sätt.. Fast hon kunde nog uttryckt sig lite smartare ;)

  23. Joel skriver:

    Kalle: Cole Kreviazuk har rätt. Hon är väldigt, väldigt jätteblåst.

  24. Marcus Lundberg skriver:

    *tänker tyst för mig själv ”Hon kan bli USAs nästa president! Den första på 8 år som har ett IQ högre än en dörrstopp”*

  25. rebben :-) skriver:

    ahhha fet kulish :)

  26. Andréa skriver:

    Haha jag minns när jag var typ fem eller nått och jag försökte övertyga min mamma att jag kunde höra mig själv prata i huvudet! Fast det här är ju lite skillnad, den där tjejen var ju ändå 20 :P

  27. Cissie skriver:

    Märker att det är många som funderar kring mänskligt tänkande… Bidrar här med lite kuriosa:

    Den psykologiska termen för tankar innan man har formulerat dem i ord är ”mentalese”.

    Läste att det är språket som gör det möjligt att vara medveten om sådant som inte händer här och nu – alltså i framtiden, det förflutna, eller någon annanstans. Dvs: djur (och människor utan språk) lever mycket mer i nuet eftersom de inte kan fundera över om de gjorde något pinsamt igår eller hur det skulle vara att vinna på lotto. Men de minns vad de har varit med om när de kommer i en liknande situation igen.

  28. Rebecka skriver:

    exakt så tänkte jag med när jag var 3-4 år!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>