För braigt för att va sant

Klassrum på gymnasium, Borlänge

Det är lektion i svenska och en tjej ~18 räcker upp handen.
Tjejen: Fröken… Vi fick tillbaka vårt prov i rättskunskap och läraren tyckte att vår svenska var jättebra.
Läraren: Jaså, vad kul!
Tjejen: Ja, han tyckte att vi uttröck oss så bra!

Cred: Julia S

68 reaktioner på ”För braigt för att va sant

  1. LuleN skriver:

    En i min gymnasieklass kallade en manlig 60-årig lärare för fröken en gång. Han tog, så att säga, ganska illa vid sig och började orera om att han minsann inte hade gått 5 år på högskola för att bli kallad fröken och så vidare. Det var tider det :)

  2. Josefin skriver:

    Moahahaha, fantastiskt skoj :)

  3. Adeline skriver:

    #39, Josse: Om jag är dum? Nej, det tycker jag inte. Jag önskar verkligen att kroppspråk och tonläge märktes i text, så att man slipper få kommentarer som ”Är du dum?”, men tyvärr är det ju inte så.

    Personligen hade jag sagt ”våra prov” och inte ”vårt prov”, och därför tolkade jag det som att hon förmodligen sa fel, eller att flera personer gjort provet tillsammans (vilket jag inte tror är alls lika troligt).

    Dessutom, vet vi om läraren SAGT eller SKRIVIT någonstans att ”vi” (hela klassen?) ”uttröck” sig bra? Näe, precis. Jag tolkade det som att TJEJEN sa ”uttröck” och därmed inte alls uttryckte sig så bra som läraren påstod. Kanske sa läraren till klassen/tjejen att han tyckte de hade uttryckt sig bra. Men när sedan tjejen skulle berätta vidare, så använde hon sina egna ord … dvs ”uttröck”.

    #40, Oxido: Så ja, där har du också ditt svar. Jag tog det inte som att läraren skrivit/sagt fel, utan att det var tjejen själv som sa fel.

    Det finns ju ingen här som vet hur det verkligen var, förutom kanske tjejen själv, eller läraren. Hon sa inte att han sa eller skrev att de ”uttröck” sig bra.. bara att han tyckte de gjorde det..

    Jag tyckte i alla fall det roliga var att hon uppenbarligen inte alls uttryckte sig så bra som hon trodde.

    Men… jag kanske är dummare än jag tror ??

    Och förresten tycker jag visst det är löjligt att man ser det som en prestation att som svensk kunna uttrycka sig bra på svenska. Man är väl svensk och bor i Sverige för fan, då ska man kunna språket också… särskilt som 18-åring. Så tycker jag.

  4. Daddyfoam skriver:

    Ogifta fröknar är bäst.

  5. Wildheart skriver:

    Bygga, bög, byggt

  6. Wildheart skriver:

    Eller varför inte:
    Spike, spikte, spejk.

  7. Gösta Stark skriver:

    Nu drar jag mig till minnes min egen skoltid. Det kunde ju hända att man kallade sin gymnasielärare för ”Magistern” av misstag, men då blev man genast rättad: ”Herr Stark skall veta att jag tituleras lektor, och innan vi lagt bort titlarna önskar jag att herr Stark fortsättningsvis tilltalar mig lektor Klugenheim!”

    Men sedan kom ju Du-reformen någon gång på sextiotalet och det blev omodernt att titulera varandra. Jag tycker att det verkar egendomligt och gammalmodigt att man nu inför nya titlar som Pedagog. Vill man att studenterna skall återgå till det gamla bruket av titel och namn? ”Kan pedagog Sjöström se om jag räknat rätt?” Det låter ju bara krystat idag. Jag tyckte Du-reformen var en bra sak.

  8. NiWe skriver:

    @Adeline:
    För det första: Hade hon sagt ”våra prov” så hade i varje fall jag tolkat det som att var och en i klassen hade fått olika prov att göra. Med ”vårt prov” så blir det klart att alla hade samma prov – hur många som hjälptes åt torde inte ha med böjningen att göra.

    För det andra: Jag håller inte alls med om att det är oväsentligt att berömma någon för hur han eller hon använder språket, ens om vederbörande är 18 (eller 80). Man blir nämligen aldrig fullärd i ett språk; man kan på sin höjd lära sig att använda det felfritt, men att uttrycka sig väl är en konst som man måste lära sig. Hade det inte varit för det, så hade vi knappast haft poesi, för att bara ta ett exempel. Jag tvivlar på att det heller hade funnits något intresse för ett Nobelpris i litteratur, och speciellt så hade knappast Winston Churchill belönats med det – om förmågan att uttrycka sig väl inte hade varit av intresse.

  9. debatt skriver:

    i england säger man inte teacher till sina lärare. men man säger faktiskt fröken (miss) till de kvinnliga. de manliga blir sir

  10. Maria skriver:

    Jag förstår inte varför hon berättar för en lärare om sitt betyg i en annan kurs :S

  11. LaScivious skriver:

    I min vokabulär är pedagog i princip ett skällsord, det förstår jag inte varför man vill bli kallad. En lärare däremot, det är någon som förutom diverse navelskådarövningar sitter inne med överlägsna faktakunskaper och viss intellektuell kapacitet och kan förmedla kunskap och kritiskt tänkande även enligt sina elever.

    Många är pedagoger, få är lärare.

  12. Adeline skriver:

    #58, NiWe: Fast… när läraren säger det till hela klassen känns det ju inte lika märkvärdigt som ifall han/hon sagt det rakt till, och endast till, tjejen.

    Och ja, vi alla tolkar ju saker på olika sätt. Men jag kan hålla med om att ”vårt prov” är ett och samma prov fast utan att några hjälptes åt. Däremot blev det lite annorlunda då hon sa ”Vi fick tillbaka vårt prov” (i den meningen hade jag valt att säga ”vi fick tillbaka våra prov” eftersom prov trots allt trycks upp på papper och det förmodligen var många papper :P) och sedan ”läraren tyckte att vår svenska var jättebra.” precis som om alla hade hjälpts åt med provet… På sättet hon säger ”vi” får hon det att låta som en grupp människor som gjort något tillsammans. Men det är vad jag tycker!

    Det enda jag ville var att starta en diskussion. Jag lyckades. Fast det var inte såhär jag hade tänkt mig det.

  13. Aksel skriver:

    ? Det heter ju så. Någon är lite trög här.

  14. m skriver:

    #37. pinnen: ”konservatistiskt”
    Du menar väl ”konservativt”, eller kanske ”gammalmodigt”?

    För övrigt kallas fröken ”fröken”, därför att skolfröknar var tvugna (=tvingade, för er som bara förstår uppländska) att var ogifta. Det var oanständigt för en gift kvinna att utöva ett yrke. Skolfröken var det enda yrke med utbildning som en (ogift) kvinna kunde få. Många av de äldre skolfröknarna ”gillade inte män”, ännu fler hade ryckte om sig att inte gilla män.

    Det där med kravet på att kvinnor skulle vara ogifta för att få jobba i ett yrke är också anledningen att vi fortfarande på många håll fortfarande säger ”fröken”, till t.ex. expediten, modisten, köksan, kallskänkan och pigan, som är andra gamla kvinnoyrken.

    Dagisfröken är ett långt senare påfund (dagis var något som makarna Myrdal hittade på (tror jag), innan fanns barnträdgårdar och -krubbor).

  15. Kelle K skriver:

    Det är väl bara på toaletten man ”uttröcker”?

  16. klasskamrat! skriver:

    jag var själv med när detta sades.

    vad jag minns så sa inte tjejen fröken men det var ett tag sedan så jag kan minnas fel.

    angående rättskunskapsprovet så hade alla gjort dem var för sig.

    läraren hade efter att han rättat allas prov sagt att klassen uttryckte sig mycket bättre än andra klasser brukade göra, vilket är en sak i alla fall jag tycker man kan få lite cred för.

    och som den sista punkten, tjejen i klassen var svensk. och ”fröken” var en kvinnlig lärare.

  17. Dalkulla skriver:

    Det är dialekt. Ryckte, tryckte = Röck, tröck

  18. SL skriver:

    3. Martin, nej, jag gjorde också det. Vilken 18 åring säger fröken i dagens samhälle?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>