Restaurang, Gamla stan, Stockholm

Mamma: Väntar ni här nu då medans mamma springer på toaletten, gör inget dumt! (Mamman går iväg mot toaletten.)
Pojke 5+ (ler lurigt o tittar på sin lillebror): VETU VA?! Du är inte du egentligen, och jag och Elvira heter inte som du tror och det är inte din mamma som gick på toan. Den här restaurangen finns inte egentligen, det är på låtsas, en låtsasvärld.
(Lillebror 3+ kollar oförstående och börjar darra med läppen.)
Storasyster 7+: Ja det är som han säger, du finns inte, det här är inte på riktigt och du är inte vår lillebror, du finns inte egentligen!
(Den lilla pojken börjar storgråta och mamman kommer småspringandes från toaletten.)
Mamman: Vad har hänt älskling?
Storebror (kastar sig om sin lillebror och kramar honom): Han satte bara lite mat i halsen, men vi hjälpte honom, jag tror bara han är lite rädd…
Mamman: Ååh, vilken duktig och snäll storebror du är!

(En pappa 50+ och hans son 7+ står vid pappersvarorna och tittar på lim.)
Pojken: Men pappa, neeej! Det där kladdar och geggar och ramlar ut på bänken och alla saker blir kladdiga och äckliga!
Pappan: Det är ett bra limstift. Du pratar strunt.
Pojken: Nej! Det går att använda en gång, sen börjar det kladda! Det är äckligt!
Pappan: Det går att använda i flera månader.
Pojken: Nej! Det är äckligt! Det är för fattiga människor!
Fortsätt läsa "Pappa, jag tänker inte sniffa vad som helst" →