Hangaren, Radiohuset, Stockholm
En skolklass ~8-åringar sitter på golvet och äter medhavd matsäck. Sarah Dawn Finer passerar dem på väg ut ur Radiohuset.
En av tjejerna i klassen får syn på henne och pekar.
Tjejen (ropar högt så det ekar i hela Hangaren): KOLLA! DET ÄR JU HON…!
Alla eleverna slutar äta och tittar storögt på Sarah, som vinkar och ler när hon går förbi.
Tjejen som påkallade uppmärksamheten reser sig upp och viftar febrilt.
Tjejen: JAG ÄLSKAR DIG, SHIRLEY CLAMP!
Sarah slutar le och lämnar snabbt Radiohuset.
Vi skulle kanske ha levt ett normalt och lyckligt liv?
”normalt liv” och ”lyckligt liv” skär sig väldigt mycket. Ser inte hur de går ihop
Hm. För*tår vad du menar.
Jo jag är ju ganska klok ibland
Ja det är inte alla som har två extra barn att hålla koll på några gånger om året ;)
Jag har sån tur.
Du har i alla fall barn. Det har inte vi andra ;)
Än. Så vi får passa på att njuta av lugnet fram till dess.
Nej, du får passa på att njuta. Jag vill inte ha barn så behöver inte oroa mig för framtiden på det sättet.
Låter som att du har ett bekvämt liv framför dig.
Framförallt kommer jag ha ett väldigt fritt liv :)
Du kommer säkert ha fullt upp med alla bokkontrakt. Mycket skrivande för dig.
Just nu är skrivande fortfarande ett nöje, så hade inte klagat om jag får nya bokkontrakt haha
Har du någon mer bok på gång?
Har lite idéer, men inget som jag känner är tillräckligt moget för att börja skriva än
Det är väl bra att du tar lite semester från skrivandet också.
Det är väl bra att du tar lite semester från skrivandet också
Jag får visst inte skriva här längre.
Nostalgisurfar en tidig lördagsmorgon och vill bara skriva att jag saknar alla er kommentatorer och redaktörer, och allt som hände här för en massa år sedan. Tjuvlyssnat var en fantastisk blogg att följa, och ännu mer fantastisk att få äran att jobba med. Ta hand om er – och varandra!
Hallå, hur mår ni mina små extrabarn som inte är så små längre?