Det börjar nästan bli tradition för mig att underrätta er om mina vansinnigt roliga, men ofta något egendomliga, läxor. Till skillnad från fotoautomatsbilden bestod denna uppgift i att få fram sin personlighet i form av en fåtölj (dock i skala 1:4). Jag hade helst knåpat ihop en stilren Laminofåtölj eller en lyxig schäslong i vinröd sammet och små guldknappar. Men jag är varken vad man kan kalla händig (och än mindre möbelsnickare) eller förmögen att koppla dessa fåtöljer till min egen personlighet. Anledningen till att jag till slut fastnade för just formen av ett träd har inget att göra med att jag är ”träig” eller skogstokig. Det beror snarare på att jag lätt slår rot. När det så kom till val av material lurade jag i mig själv att papier maché var lösningen på alla mina problem. Så var dock inte fallet… Antingen misslyckades jag fatalt med att läsa de tydliga steg-för-steg-instruktionerna på förpackningen (vilket jag starkt betvivlar) eller så var det helt enkelt ödet som ryckte in. Förblindad av vrede och efter flera kallsvettiga papier maché-mardrömmar vände jag mig till, min nu käre vän, gipset.
Men när uppgiften så var redovisad återstod dock ett litet problem. Nämligen det klassiska slänga/spara-dilemmat. Det är de fruktansvärda kval man genomlider när man, efter en tid av envist sparande, inser att det inte längre går att motivera själva sparandet. Något av det värsta jag genomlevt var när jag slängde mina mattehäften från gymnasiet. Kollegieblocken, som var sprängfyllda med uträkningar av ekvationer och derivator, tog tyvärr mer plats än vad jag kunde undvara. Så frågan återstod: vad gör man med en fåtölj i form av ett träd som man lagt ner hela sin själ i? Mitt svar? Man ger den ett helt nytt användningsområde. Fåtöljen återfinns nu därför i min hall och tjänar numera som nyckelförvaring. Oumbärlig? Absolut inte. Men jag behöver åtminstone inte genomgå någon ångestfylld separationsfas. I alla fall inte än på några år…
Ett måste i var mans hall?
Jag tänker inte vara först.
En lyxig schäslong i vinröd sammet och små guldknappar är iofs mer min smak men denna var grymt mysig!! jag skulle vilja ha den :) mer designuppgifter! :D
hur fick du tag på kudde och filten till något så litet men ändå så proportionerligt?
#3: De är båda egensydda små skapelser. Där ser man vad man kan göra med en gammal tröja och en halsduk ;)
Jennie. Jag hade då lagt pengarna på något i denna stil istället:
http://pranks.com/2007/10/10/newest-toy-recall-from-china/
Den är jättefin tycker jag=) hade det gått att köpa en sån hade jag gjort det!
En heeelt underbar skapelse! Vill ha, vill ha, vill ha! I full storlek förstås – att krypa in i med en bra bok! Börja producera genast! =)
…och fy vad hemskt det är att kasta saker. Sist jag flyttade åkte min alldeles, alldeles underbara examenspresent från vännerna i soporna, för den hade börjat gå sönder och var ohjälpligt dammig.
På en liten bricka hade de klistrat ett helt litet landskap av mossa o blåbärsristräd och fyllt hela den lilla världen med massa små figurer och detaljer fulla av symbolik och interna humorkopplingar till hela vår gemensamma studietid, mitt examansarbete och mig som person. Såå fiiint!
Ja, ja… Blev bara tvungen att dela med mig lite av mitt plötsliga nostalgianfall… =)
Jag vet vad du genomlider Jennie.. jag kan inte slänga något, jag får fysiskt ont då. Min lösning på det hela har varit att lägga allt jag inte får plats med i kartonger, hiva upp det på mamsens vind, lämna det där i väntan på att jag ska stor och skaffa mig ett gigantiskt hus med otroligt många skåp.
Sälj den på blocket och få ett bidrag till studiemedlet. Det är nog många tjuvlyssnatläsare som vill ha en kreation av tjuvlyssnar-Jennie.
Fuck blocket, let’s roll. Jag bjuder 30 spänn
ö
Överste Gyllenstråhle bjuder 150, för bövelen!
I’m out
Känner igen mig själv. Det står fortfarande en pastabro på mitt rum, jag undrar när jag måste göra mig av med den.
Nå Jennie, uppenbarligen har jag det högsta budet än så länge (eller Överste Gyllenstråhle för bövelen). Sen är bara frågan: Är pjäsen till salu eller icke?
#14 pissenisse: Tyvärr har jag råkat fästa mig vid denna lilla tingest. Men du kan ju alltid ge dig i kast med att skapa dig en egen. Som sagt: jag rekommenderar gips framför papier maché. Lycka till! :)
Haha, jaa man känner igen det där… morsan o moster o mormor o alla kan inte slänga nåt! De sparar allt! Tar de till stugan lr nåt annat…