Alla inlägg av Jennie

Less is not always more

De kan aldrig bli för stora. Inte heller för välutrustade eller ha för många finesser. Och de har, oftast i alla fall, något spännande att visa. TV-apparaterna alltså. För det är ju en av de marknader där mottot lyder ”ju större desto bättre”. Annars ska ju det mesta i teknikväg nu för tiden vara så litet att man får leta i evigheter för att överhuvudtaget hitta dem. Mobiltelefonerna till exempel, och så mp3-spelarna för att bara nämna två. Jag och sambon ”investerade” (ja, det låter ju så mycket mer rättfärdigt om man säger så) nämligen i en 40-tums LCD-TV nyligen. Kanske inte det allra största man kan ha men i alla fall det allra största man kan ha i en normalstor 2:a (eller ja, i alla fall det allra största en kille kan övertyga flickvännen att köpa). Vi har dock ett smärre problem med bilden vars rytm flippar ur när man spelar upp filmer (vilket trots allt inte är det mest avancerade man kan göra med en TV). Nåja, det är väl smällar man får ta helt enkelt… För den är ju faktiskt väldigt stor. Och det är ju trots allt storleken som räknas.

En god anledning till att hålla ryggen fri

Gymnasiets cafeteria, Västerås

Två tjejkompisar ~17 sitter och pratar om deras första intryck av varandra första dagen på gymnasiet.
Tjej 1: Mitt första intryck av dig var inte så bra. Du satt och kollade snett på mig hela tiden.
Tjej 2: Va! Nej! Gjorde jag?
Tjej 1 (argt): Ja det gjorde du! Fast i och för sig så satt jag snett bakom dig.

Då är det alltså sant att man blir klokare med åren

Utanför Centralstationen, Kalmar

Kille ~20: (till tjej ~20): Alltså du passar jävligt bra i den där klänningen!
Tjejen: Vaddå klänning!? Det är ju en kjol ser du väl för fan!
Killen: Men vaddå, det är väl ingen skillnad liksom?!
Tjejen: Det är det fan visst det! Till och med min pappa vet vad det är för skillnad, så jag fattar inte att du inte vet det!
Killen (surt): Men alltså vad fan, din pappa är ju typ 50 år, han har liksom haft mycket längre tid att lära sig sånt än vad jag har!

"Jag trodde att jag bara sa det till mig själv… i huvudet… tyst."

Ringlinjen mot Värnhem, Malmö

En kille ~ 16 sitter och tittar frustrerat ut genom fönstret, en man ~ 25 sitter framför killen och läser några anteckningar. Killen börjar läsa över axeln på mannen framför. Plötsligt ringer killens mobil.
Killen (i mobilen): Öh, hallå? (Tystnad) Vad jag gör? Jag sitter på bussen och läser killens anteckningar här framför. Varför? Därför han ser så dum ut.
Mannen vänder sig om och blickar ilsket mot killen.
Killen: Öh, jag sa inte det högt va?

Sansa er!

Som högskolestudent stöter man då och då på verkligt engagerande, och ibland även en gnutta säregna, föreläsare och lärare som brinner starkt för sina specialämnen. Igår hade jag min första lektion i typografi och det hela kändes som tre timmars frossa i Bodoni, Caslon, Futura, Garamond och andra typografiska delikatesser. Till hela klassens fasa berättade vår teckensnittsfrälsta lärare att Comic Sans är det mest använda teckensnittet i hela världen. Ett faktum som jag fortfarande inte riktigt lyckats smälta. Jag har å andra sidan inte hittat någon bekräftelse eller säker källa för att fastställa detta påstående så det finns fortfarande hopp. Oavsett, så krävs det en kraftansträngning av oss alla för att vi ska klara av att krossa denna framgångsvåg. Samarbete och en vilja av stål är ledorden. Comic Sans saknar alla de egenskaper ett teckensnitt behöver för att kunna inge förtroende och förmedla en känsla av djup. Som medmänniska och framtida grafisk designer uppmanar jag därför alla att stödja kampen mot Comic Sans. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Besök Ban Comic Sans och se vad just du kan göra för att säkra en väl designad framtid.