Stormarknad i Gällivare, en vinterdag för några år sedan
En mamma (~30) försöker lugna ner sin gråtande och tjatande son (~6). Hon ser mycket trött ut, och pojken verkar otröstlig.
Sonen: Det är faktiskt lördag och då får alla barn godis! Men jag får ALDRIG godis. Det är faktiskt synd om mig.
Mamman: Du fick en stor godispåse igår, eller hur? Idag har vi faktiskt inte råd med mer godis, för vi måste köpa mat för våra pengar. Det är jättetråkigt att säga nej, och du vet att jag tycker att det är jobbigt när du tjatar och tjatar hela tiden.
Sonen: Ja, du ska då alltid vara syndigast!
Mamman (lite lätt chockad men skrattandes): Om du lovar att säga så till pappa nästa gång han säger något tjatigt, så lovar jag att du får en extra godispåse nästa lördag.
Sonen accepterar överenskommelsen, och båda går vidare på betydligt bättre humör…