Kontorslandskap, Helsingborg
Kollega 1 ska mejla lite roliga historier till några på kontoret.
Kollega 2 (tittar över den andres axel och läser mejlet): Den är rolig den.
Kollega 1 (fyller i namn i sändlistan): Ja, jag ska skicka den till resten av styrelsen i fotbollsklubben. (Han pausar och rynkar pannan) Fan, jag kommer inte ihåg en kille. Vad heter han? Vi är ju åtta stycken…
Kollega 2: Kolla i adressboken, du har det säkert där.
Kollega 1: Nä, jag ska komma på det. Fan, jag träffar ju honom en gång i veckan! (Han börjar rita på ett papper) Där sitter han, där sitter hon…
Tystnad.
Kollega 2: Kom du på det?
Kollega 1: Fan det är ju jag ju…
haha, fett ägd =P
lite flashbacks från dagelevsuppgifterna i lumpen när man skulle räkna in alla 20..
”det är 18 här, en är sjuk… vem saknas? gruppcheferna, räkna över! grupp två klar, grupp tre en sjuk, grupp ett alla här.. just det, jag också.. igen… giv akt! höger om! framåt marsch!”
Haha! Vilken insikt! Lite som när man kanske har lite bråttom och viftar med högra handen i luften och undrar vart fan mobilen är när man håller den i vänstra… Fast det kanske bara händer mig?!
Tycker Pers kommentar var roligare än tjuvlyssningen =) *S*
Måste säga att man har gjort samma misstag själv ett antal gånger… så de e skönt att höra att man inte är ensam…
Haha, ja det där har man ju gjort så många gånger själv!
Man glömmer alltid att räkna sig själv!
hehe rätt bra…
brukar vara i skolan där de på något vis alltid brukar få fram en ”extra” elev ibland..
per: vilken flashback jag fick nu. har gjort precis samma sak själv! :D
Att missa sig själv när man räknar en grupp människor, där man själv ingår, lär alla som räknat en grupp människor, där man själv ingår, gjort minst 4.2 gånger i genomsnitt i sitt liv.
ingen nämnd ingen glömd :p
HAHAHA! Så bra! Detta känns ju faktiskt igen…
Hehe… Snacka om att inte ha alla skruvar på rätt plats =)
haha smart!
Påminner mig om mina lite lätt överförfriskade gymnasielärarinnor när vi skulle åka hem från en ”studieresa” i Berlin.
Lärarinna 1: Jag fick det till 39.
Lärarinna 2: Nämen, jag fick det till 42. Hihi.
Lärarinna 1: Äh, vi åker!
Jag tror att de hade fel båda två, hoppas att ingen blev kvarglömd därnere.. :)
Min far lyckades med bedriften att ”tappa bort” min lillasyster när vi var små. Han blev jätteorolig och gick tillbaka till bilen i rask takt men på vägen hörde han någon som skrattade. Det var lillaystern som satt på hans axlar. Detta har vår familj skrattat åt enormt många gånger vid matbordet :D
*Skrattar högt*
Perra, det där påminner mig om en grej i min familj. Pappa frågade vars min lillasyster var, och hon satt i hans knä :P
Jag vill kunna betygsätta kommentarer också! Per och Perras kommentarer är värda minst fem guldstjärnor var!
Höll på att skratta ihjäl mig redan när jag läste tjuvlyssningen men de två kommentarerna gjorde det fett svårt att fokusera på nånting alls. Skönt att veta att jag skrattat bort en avsevärd mängd betald arbetstid.
Påminner om dagisfröknarna på min praktik på dagis som släpper in ungarna på dagisgården igen efter en promenad till lekparken utanför dagis.
Dagisfröken 1: När vi gick ut var de 13, nu när vi gick tillbaka in fick jag bara ihop dem till 11.
Dagisfröken 2: Äsch, man får räkna med lite svinn.
Det är rätt lustigt att han träffar sig själv en gång i veckan! Undrar vad han hittar på då? ;-)
vilekn underbar historia av Perra :) NäSTAN i klass med tjuvlyssningen som var helt underbar :D
Marcus R – Jag har letat febrilt efter lilla mobilen mellan bilsätena när jag SAMTIDIGT PRATADE I DEN!!! :-)
Många skulle nog må bra av att boka in ett möte med sig själva, minst en gång i veckan. :-)
När jag åkte moppe för några år sen letade jag alltid efter nycklarna till moppen då jag körde den. Insåg dock ganska så snabbt att de var dem som gjorde att moppen kunde startas. Hände mig jämt ^^
Bara jag som tycker den verkar var fake? ”Fan, jag träffar ju honom en gång i veckan!”… uppenbarligen tänker han på någon han träffar en gång i veckan… inte så troligt man tänker så om sig själv, va?
Roffe: Förmodligen har väl fotbollstyrelsen möte en gång i veckan han träffar därför alla i styrelsen en gång i veckan, därmed också den ”bortglömda”. Han behöver ju inte tänkt på en speciell person bara att det var en till i styrelsen och att det var pinsamt att han inte kom ihåg den personen fast de sågs så ofta..
Förmodligen har de möte minst en gång i veckan..
Haha, tänk om det är min pappa. Han bor i Helsingborg, jobbar i kontorslandskap och är med i fotbollsklubbens styrelse. Hjälp!
Roffe: Jag tror inte att han tänker på en viss person. Utan bara att de är åtta stycken i styrelsen och han träffar samtliga en gång i veckan..
Roffe: Eller så har de i gruppen möte en gång i veckan då de träffas?
Roffe, han träffar styrelsen (dvs samtliga personer i styrelsen) en ggn i veckan så han borde ju, helt enligt sitt eget resonemang veta vem det är!
Roffe: Hela poängen var ju att han inte kunde komma på vem den sista personen var. Han tänkte då inte på sig själv.
Braaaa där. Men som några andra har sagt så va lyssningen mycket underhållande, men två av kommentarerna va ÄNNU bättre.
Ja, vad säger man? Fotbollsnördar!
För övrigt ovanligt roliga kommentarer. Härligt att vara i gott sällskap :)
Haha, jag springer alltid omkring och letar efter mina glasögon – när jag har dem på mig ;)
Den här var verkligen jättekul, och bra rubrik med!
Det är därför jag har färdiga grupper i adressboken…
HAHAHAHAHA! Jag satt och bara gapskrattade i min ensamhet! :D Fett bra, bland de bästa tjuvlyssningarna!
Haha, tack tjejerna som förklarade… Tog ändå några gånger innan jag fick det rätt. Meningen gick att läsa i två olika andetag upptäckte jag :) Nu såg jag det andra, lite lustigt i sig, hehe.
Hahaha! Det är en av dom få som fått mig att riktigt börjat asgarva! De flesta fnittrar man mest lite åt!
…den roligaste på länge!!!
haha påminner m när en högstadiekille blev kvarlämmnad i tyskland efter en klassresa, han fick lifta hem. Otroligt tt lärare har så lite koll.
haha.. smart (: